Att tänka på, när du ska göra en resultatbudget

 Glöm för ett ögonblick de resultatbudgets, som arbetsförmedlingen, banken, Skattemyndigheten eller någon annan i din omvärld kan tänkas vilja se. Sådana kalkyler skulle vilken erfaren konsult som helst kunna ta fram åt dig med utgångspunkt från vad som är "normalt" i din bransch och vad din budget ska användas till. Men både när du planerar att starta ett företag, och när du har kommit igång och gör den regelbundna framtidsplaneringen varje årsskifte eller oftare (för det gör du väl?!), är det din egen situation som är det intressanta. Att noga tänka igenom din affärsidé i siffror är en av de absolut nyttigaste övningar du kan ta dig för.  

 Under budgetarbetet bör du naturligtvis ha din affärsplan framme, så att du vid varje rubrik i affärsplanen tänker efter, vad det kostar att genomföra dina planer. (Ett vanligt fel brukar vara, att man skriver i sin affärsplan att man t.ex. ska annonsera väldigt ofta, men i budgeten tar man upp en summa som inte ens räcker till hälften av de annonser man har tänkt sig.) 

 Innan du börjar - i resultatbudgeten räknar du bara med priset utan moms, både på det du säljer och på det du köper. Momsen på din försäljning (utgående moms) förvarar du bara en tid åt staten, medan momsen på det du köper (ingående moms) får dras av från momsen på försäljningen. Mellanskillnaden betalar du in till skattemyndigheten en gång i månaden. Momsen är alltså aldrig dina pengar och den påverkar därför inte resultatet i ditt företag. (Däremot påverkar den likviditeten, men den beräknar du i din likviditetsbudget.) 

 Dina framtida kostnader är ganska lätta att uppskatta med rätt stor säkerhet. Om du har drivit ditt företaget en tid, jämför du givetvis först med din bokföring och ändrar i budgeten i förhållande till hur mycket din förbrukning och priset på det du behöver köpa in kommer att förändras. Om du ska starta ett nytt företag, ställ dig frågor som; "hur stor och hur centralt belägen lokal behöver jag?", "hur mycket behöver jag telefonera resp. vara uppkopplad mot Internet?", "hur mycket kontors- och annat förbrukningsmaterial kommer jag att göra slut på?", "hur mycket och vilken typ av  marknadsföring behöver jag göra?". Sedan ringer du runt till tänkbara leverantörer och tar reda på de ungefärliga kostnaderna. Du tänker igenom, vilka investeringar du behöver göra i maskiner eller inventarier (om du har varit ordentlig, har du t.o.m. gjort en investeringsbudget). Eftersom en investering normalt ska användas ganska länge, ska man fördela kostnaden under en beräknad livslängd på fem år. Jag ska inte ta upp och jämföra de olika avskrivningsmetoderna här, men ta upp 20% av dina investeringskostnader i din resultatbudget.  

 Om nu kostnaderna är relativt lätta att beräkna, är dina försäljningsintäkter däremot troligen en ren gissning åtminstone i ett nystartat företag. Ofta är man alldeles för optimistisk både när man försöker räkna ut hur många kunder man kan få, och hur mycket man hinner och orkar producera. Men gör en så kvalificerad gissning som möjligt, och jämför din situation med andra företag i samma bransch. Om du ska ha en butik, ta reda på hur kunderna handlar i liknande affärer (kanske genom att sitta utanför en sådan och räkna hur många kunder som går in, och hur många kunder som faktiskt har ett paket i handen när de kommer ut igen). Om du ska tillverka något, hur lång tid tar tillverkningen och hur lång tid tar ditt försäljningsarbete? Räcker antalet produkter för den inkomst du behöver. Och för dig som tänker dig en tillvaro som konsult: en duktig konsult med full sysselsättning lyckas normalt bara fakturera c:a 60-70% av den tiden han eller hon faktiskt arbetar. 

 Det finns s.k. nyckeltal, som är jämförelser av hur kostnaderna för t.ex. varuinköp, personal, lokal och marknadsföring normalt förhåller sig som procent av försäljningen i igångvarande företag i olika branscher. Försök ta reda på vilka nyckeltal som är relevanta för dig. Om du budgeterar "bättre" än det normala, har du förmodligen varit för optimistisk.  

 Ta också om möjligt kontakt med och fråga ut någon annan företagare i din bransch (t.ex. på någon annan ort, så att du inte uppfattas som en konkurrent), om vilka försäljningsvolymer, kostnader och svårigheter du kan förvänta dig.

 När du sedan drar alla dina beräknade kostnader från dina förväntade intäkter, får du förhoppningsvis kvar en tillräckligt stor summa för att det ska räcka både för dig och för staten. Räkna då med att du själv får behålla ungefär 35% av vinsten. 

 Jag har gjort en enkel mall för hur en resultatbudget kan se ut. Den hittar du här. Du kan också hitta färdiga interaktiva mallar på andra ställen på Internet. Och om du vill ha hjälp med att granska eller göra upp dina budgets, så hjälper vi dig gärna till en blygsam kostnad. Kolla på "Här finns hjälp"! 

Denna sida uppdaterades senast den 18 aug 2010