Jag kan tänka mig två skäl, varför du inte behöver bry dig att göra en likviditetsbudget:

 1. Du har så mycket pengar, att de aldrig tar slut, även om du inte får en enda kund, som betalar för det du säljer. Om du har det så bra - varför ska du alls arbeta?

 2. Du har så lite pengar, att det är löjligt bara att tänka tanken, att du skulle ha råd att skaffa någonting till ditt företag (varor att sälja, en kontorsstol, en mobiltelefon eller en kartong gem) eller göra någonting i ditt företag (annonsera, ta bilen för att besöka kunder eller för den delen ta ut någon "lön"), innan tillräckligt många kunder har betalat dina fakturor. Om det är så illa, är det nog bara en tidsfråga, innan du är tvungen att lägga ner verksamheten. 

 Om inget av detta gäller dig, bör du absolut göra en likviditetsbudget! 

 I en likviditetsbudget försöker man förutse (gissa) när det kommer in pengar till företaget, och tänka igenom när företagets olika kostnader för t.ex. ev. lokalhyra, marknadsföring, varor och förbrukningsmaterial ska betalas. Inte minst viktigt är naturligtvis löner och skatter. Tänk i sammanhanget på, att ägaren till en enskild firma och delägarna i ett handelsbolag inte har "lön" i ordets verkliga mening, utan att löneuttagen egentligen ska ses som förskott på vinsten i företaget vid årets slut. I likviditetsbudgeten (och i företagets bokföring) kallas det "eget uttag", medan det inte alls ska finnas med i resultatbudgeten. 

 Det vanliga är, att man gör en likviditetsbudget för ett helt år med en kolumn för varje månad. Den första månaden för man först in det startkapital man satsar i företaget. Sedan skriver man in företagets försäljningsinkomster under månaden och därefter företagets olika utgifter. Alla belopp ska vara inklusive moms i en likviditetsbudget, eftersom du faktiskt i verkligheten både får betalt och betalar det du själv köper inklusive moms. Tänk också på, att om du säljer någonting till en kund på kredit, så är det mycket ovanligt att kunden betalar din faktura samma månad som försäljningen sker. Och i likviditetsbudgeten är det under den månad när pengarna faktiskt kommer in resp. betalas ut, som du ska skriva in beloppen. 

 Nästa steg är att summera kolumnen: insatt kapital + inkomster - utgifter. Summan får inte bli negativ, d.v.s. summan av insatt kapital och försäljningen måste vara högre än summan av allt som företaget betalar under månaden. (Har du försökt betala ur en tom plånbok någon gång? Det går inte!) 

 Om summan av dina utgifter blir högre än det belopp du har tillgängligt finns det fyra sätt att hantera problemet (det är ju fortfarande bara en framtidsgissning):

 1. Du kan fundera på, om du kan öka din försäljning och/eller få betalt snabbare  av dina kunder. (Men det brukar inte vara särskilt lätt.)

 2. Du kan avstå från att köpa en del av det du har planerat till företaget tills du ser att du verkligen har råd. Du kanske kan göra din marknadsföring på ett billigare sätt eller hyra sådan dyrbar utrustning, som du måste ha istället för att köpa den. Men du får absolut inte vänta över förfallodagen med att betala sådant, som du köpt på kredit! Om du får rykte om dig, att du är en dålig betalare, kan det få svåra konsekvenser för ditt företagande.  

 3. Om din privatekonomi tillåter det, kan du vänta med att ta ut någon lön. 

 4. Du måste se till att ha ett större startkapital. Ett alternativ är att du redan när du startar företaget ansöker hos din bank om en checkkredit, som du kan utnyttja vid de tillfällen, då utgifterna är högre än det disponibla kapitalet. En checkkredit fungerar så, att man får betala en liten fast kreditavgift per år, c:a 1 - 2% av det maximala beloppet man får utnyttja. Utöver det betalar man ränta enbart under den tid man faktiskt har underskott på sitt konto i banken.

 Den summa som är kvar vid månadens slut för du upp högst upp i nästa månadskolumn som "kapital vid månadens början". Sedan fyller du på med den månadens inbetalningar och utbetalningar, summerar (det måste bli +), och för upp till nästa månads början. Och så håller du på till årets slut (eller räkenskapsårets slut, om du driver ett aktiebolag med s.k. brutet räkenskapsår). 

 Till sist summerar du varje rad för sig av de rader som ska ingå i din resultatbudget. Dit hör försäljningen, utgifterna för varuinköp, andra förbrukningsartiklar, lokalhyra, marknadsföring, försäkringar, löner till eventuell personal och till dig själv, om du har ett aktiebolag, räntor m.m., men inte dina egna insättningar och uttag, banklån och skatte- eller momsinbetalningar.   

 Jag har gjort en enkel mall för en likviditetsbudget (här kommer du direkt dit) för att visa hur den kan se ut. Om det är något du undrar över, gäller (som vanligt) hör av dig! Och om du vill ha vår hjälp med att granska eller räkna fram dina budgets, så hittar du mera information här. 

Denna sida uppdaterades senast den 18 aug 2010