De rapporter som du i första hand behöver ta fram i ditt företag, främst vid årsskiftet men också ibland däremellan, är balansrapporten och resultatrapporten. Uppgifterna i dessa rapporter hämtar du från företagets bokföring. Det handlar om att anteckna dels ditt företags ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle (balansrapporten), dels hur du har burit dig åt så att det blev så (resultatrapporten).

 I balansrapporten visas alltså, hur mycket pengar (eller annat av värde), som ditt företag har (tillgångar) och vem som egentligen äger dessa pengar (skulder om du lånat av någon annan,  egen insättning/eget kapital om du låtit företaget låna av dina egna privata pengar, och vinst d.v.s. företagets egna pengar om det blivit överskott från din försäljning. Vinsten läggs sedan till det egna kapitalet, liksom en eventuell förlust dras ifrån detta.). 

 Med detta har jag också antytt det absolut viktigaste: blanda aldrig  ihop dina privata och ditt företags pengar! 

 Nedan visas några exempel på balans- och resultatrapporter för en enskild näringsidkare (s.k. enskild firma). I ett aktiebolag ska givetvis aktiekapitalet (lägst 100 000:-) anges i balansräkningen. En annan viktig skillnad är, att i aktiebolaget är ägaren oftast anställd i sitt företag, och företaget betalar lön och sociala avgifter för honom eller henne.

 I företagsstarten kan en mycket enkel balansrapport se ut så här:

 Som du ser är slutsumman i vänstra (debet) och högra (kredit) kolumnerna lika (i balans). Det ska de alltid vara, och det är därför det kallas balansrapport (eller balansräkning). Det finns ett till exempel längre ner, efter avsnittet om resultatrapporten, som visar hur balansrapporten kan ha ändrats vid årets slut.

 Tillgångarna behöver inte bara bestå av pengar utan kan också vara t.ex. maskiner, inredning eller varulager, som du behöver i din verksamhet och som har ett värde. Om du ger dina kunder kredit, är också det de ännu inte betalat en tillgång i din balansrapport (kallas kundfordringar).

 Man brukar skilja mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är sådant, som du behöver ha kvar i företaget för att kunna driva verksamheten (t.ex. maskiner och inredning) medan omsättningstillgångarna är tänkta att säljas för att få in pengar (varulager) eller för att köpa för (pengar. antingen de finns i en kassalåda eller på ett konto i banken). Också kundfordringarna räknas som omsättningstillgångar (det förekommer, att företag säljer sina kundfordringar till något finansbolag för att snabbare få in kontanter).

 På samma sätt skiljer man mellan långfristiga och kortfristiga skulder. Långfristiga skulder är sådana, som man vet att man har ganska lång uppsägningstid på, om långivaren skulle vilja ha tillbaka sina pengar, medan kortfristiga skulder i regel ska betalas inom en månad. En leverantörsfaktura som avser något som du köpt till företaget är alltså en kortfristig skuld.

 Resultatrapporten ska alltså visa både på vilket sätt ditt företag tjänat pengar (intäkter) och hur dessa pengar använts (kostnader). Naturligtvis bör intäkterna vara större än kostnaderna, så att du kan visa vinst i din resultatrapport, men särskilt i företagsstarten är förluster inte ovanliga. Dessa förluster måste då täckas med det kapital, som finns i företaget. Därför är det jätteviktigt att du gör noggranna budgets (både resultat- och likviditetsbudget) i förväg, så att du är beredd på ett eventuellt bakslag om/när det kommer. Du bör också se till, att du har möjlighet att skaffa reservkapital för att betala dina skulder i tid, om det skulle gå dåligt för företaget under en period. Att försöka få låna mera i banken för att "pengarna räckte inte", är bland det svåraste man kan ge sig på som företagare. 

 Jag bör också i sammanhanget varna dig särskilt för att låta bli att betala dina skulder i tid - särskilt eventuella skatteskulder! Missar du det, så att ditt företag får en betalningsanmärkning, kan det vara svårt eller omöjligt att få kredit någonstans (t.ex. hos din bank, dina leverantörer eller din hyresvärd) under lång tid framåt.

 I resultatrapporten brukar man skilja mellan rörelseresultat (försäljning minus kostnader som hör ihop med försäljningen)  och resultat efter finansiella intäkter och kostnader. Rörelsekostnader kan t.ex. vara varuinköp, hyra, kontorsmaterial, telefon och marknadsföring, medan låneräntor brukar vara det största beloppet under finansiella kostnader. Ofta gör man också en särskild beräkning av skillnaden mellan försäljningsintäkterna och de direkta kostnaderna i form av varuinköp eller (vid tillverkning) materialkostnader, eftersom dessa varierar i direkt proportion till hur mycket du säljer. Denna skillnad kallas bruttovinst, och när man vill jämföra sig med andra företag i samma bransch är bruttovinsten uttryckt i procent av försäljningen ett bra jämförelsetal.  

 Så här kan en enkel resultatrapport i en enskild firma se ut:

 I en enskild firma betalar man normalt en av Skattemyndigheten beräknad summa varje månad (preliminärskatt) som ska täcka beräknade egenavgifter (företagarens motsvarighet till sociala avgifter) och egen skatt. (Ibland, när företaget har en liten omsättning, räknas också beräknad moms in i preliminärskatten istället för att räknas ut exakt varje månadsskifte.) Inbetalt belopp avräknas från den verkliga summan enligt din privata självdeklaration. På "årets vinst" i exemplet ska du alltså betala egenavgifter och privat skatt, tillsammans så mycket som c:a 60-65%.

 Som en sammanfattning vill jag visa hur den förra balansrapporten kan ha förändrats, när man lägger till årets resultat enligt ovan: 

 Bli inte besviken på dig själv, om du inte på en gång ser sambanden mellan de här tre exemplen. Det klarnar så småningom, men jag medger gärna, att detta är svårt.

 Vad jag vill med den här sidan är att försöka ge dig en grund och ett någotsånär enkelt jämförelsematerial, när du ska analysera, hur det går i ditt eget företag. Ett företag, där du som ägare har ordentlig koll på ekonomin, har betydligt bättre chanser att överleva, än om du struntar i den här delen av företagandet. 

Denna sida uppdaterades senast den 18 aug 2010